Är det tungt på jobbet, eller är jag bara en gnällspik?

Nu när jag är tillbaka i Edinburgh efter vår fantastiska Turkietresa (ska rensa upp bland bilderna senare och kanske lägga upp ett par här) så är jag även tillbaka i filosofträsket - det är ju nämligen där jag bor! Med en massa nya tankar och koncept, likt gyttja, upp till typ armhålorna.

Medan jag var i Turkiet så fick jag syn på ett mejl som tipsade om ett jobb som skulle kunna passa mig. Jag älskar ju att kommunicera vetenskap, genom föreläsningar och publikationer, och tjänsten som jag blev tipsad om var helt enkelt "vetenskapskommunikatör"!! Waoo!! Perfekt tänkte jag. Jag har ju haft det så tungt på jobbet, med att komma in i mitt nya forskningsområde och allt, att det kanske är dags att söka nytt? Sluta forksa och koncentrera mig på att bli kommunikatör?

Så jag ställde in hjärnan på att jag skulle söka tjänsten, och började tänka på CVt och det personliga brevet.

Men då - då tog det stopp!

Jag kunde inte koncentrera mig. Jag hittade inte tiden till att söka. Jag hittade på en mängd ursäkter till att jag inte hade tid att fixa CVt just nu. Och så vidare.

Ända tills jag kom på att det faktiskt är för att jag inte VILL ha ett annat jobb! När jag på riktigt tänkte att jag skulle byta jobb, då kändes det inte alls bra.
Jag insåg att jag faktiskt VILL fortsätta, även om det är asjobbigt. Jag VILL klara detta. Jag VILL forska här. Jag ska tamejfan bita ihop.

Så, tja, jag får väl helt enkelt ge detta som ett typ av självhjälpstips: Tees Gnällspikstest.
Har du det tungt i nån situation och , vill veta om du bara är en gnällspik,eller om det faktiskt är dags att dra vidare - låtsas som om du bestämt dig, och börja agera som om du ska ta dig ur situationen. Hur känns det?

Kör hårt.   //  Gnällspik Extraordinaire